fredag 17 mars 2017

Varför dog Jesus på korset?

Varför föddes Guds son just bland det israeliska folket? Hade det lika gärna kunnat vara i vilket folk som helst? Jag tror att många kristna tänker att lagen, profeterna och det gamla förbundet egentligen bara finns där som en pedagogisk bakgrund för hur vi ska förstå Jesus och hans uppdrag. Varför Jesus behövde dö på korset för våra synder brukar vi förklara med olika modeller. Till exempel Jesus död som det slutliga och enda offret för våra synder, i stället för alla otaliga offer under templets tid.

Men var det hela poäng med Israel och GT, fungerar det bara som den bakgrundsfond som Gud sedan sköt åt sidan när Jesus kom till världen.

NT Wright, mer känd som Tom Wright, har kommit ut med boken The Day the Revolution Began, Reconsidering the Meaning of Jesus Crucifixion, (HarperOne 2016).
Han börjar att problematisera den traditionella förklaringen till Jesus död: Jesus dog på korset för våra synder så att alla som tror på honom ska kunna komma till himlen.
Stämmer den? Problemet, enligt Wright, är att vi gör felaktiga associationer till ord som himmel, synd och frälsning.

Vår syn på "himmel" har blivit platonsk, när syftar på en andlig tillvaro "ovanför" denna jord. Vi har fått en moralisk (eller moralistisk) förståelse på vad synd är, när vi ser synd som omoral, brott mot Guds bud och vilja. Och när det gäller frälsning har vi fått en hednisk förståelse av Jesus död när vi ser det som att han offrades för att blidka en vredgad gud.

Det är naturligtvis generaliserande men jag vågar nog påstå att de allra flesta av våra församlingsbor inklusive de som kommer till kyrkan tänker på ovanstående sätt. Vad gör vi som präster och kyrka för att förändra detta?

NT Wright visar hur vi måste sätta in Jesus död på korset i sitt judiska sammanhang för att rätt förstå vad som hände. Och det omedelbara sammanhanget var den judiska påsken. Det var ingen tillfällighet att Jesus dog just under påsken då man firade Exodus, uttåget ur Egypten, bedjande att Gud ska göra igen men i större skala det som han gjorde för många år sedan. Det är detta som Jesus gör nu. Han introducerar en ny Exodus.
När Jesus skulle förklara för lärjungarna vad hans kommande död skulle handla om gav han dem ingen teori eller en modell utan en måltid, en påskmåltid. Men istället för den traditionella påskmåltiden som syftade tillbaka 1500 år, vände han på perspektivet så att måltiden pekade framåt. Istället för befrielsen ur Egypten handlar det nu om riket som kommer.

Ingenstans i Nya testamentet talas det om att vi ska komma till himlen. Däremot talas det mycket om Guds rike som inte är detsamma som en andlig tillvaro ovan molnen. Målet för den kristne är istället (kroppslig) uppståndelse och evigt liv i den nya skapelsen, Guds rike.

Istället från befrielse från slaveri i Egypten handlar det om befrielse från synd. Men vad är synd? Synd är något djupare än att bara bryta mot den moraliska koden. Synd handlar om att dyrka det skapade (avgudar) istället för Skaparen. När vi gör detta ger vi dessa avgudar makt över våra liv. Synd leder till död, men inte för att döden är ett straff utan för att det är dess konsekvenser. Skillnaden är som att du får en böteslapp för att du kör för fort eller att du kör av vägen när på grund av din fortkörning.

Synd är när vi inte förmår leva upp till kallelsen att vara Guds avbild. När Gud ser våra synder ser han vad en fiolmakare skulle se om spelaren använder hans fantastiska skapelse som ett tennisracket.

Jesus straffades inte på korset för våra synder, visserligen fördöms synden i Jesus kropp, men inte Jesus själv. Ingenstans talas det om Guds vrede över den korsfäste.
I dödsögonblicket representerar Jesus Israel och världen. "Makternas" makt över oss bryts slutgiltigt, makterna som fick makt över oss för att vi gav dem det när vi dyrkade det skapade istället för Skaparen. När Messias dog, dog alla som är en del av hans kropp. När han uppstod, uppstod också vi.

Särskilt i en luthersk kontext är det intressant att se hur Wright förklarar ordet "rättfärdighet" i Romarbrevet 3. Vi tror att det helt enkelt syftar på moralisk godhet, men Guds rättfärdighet syftar inte på hans godhet i allmänhet utan på hans trohet mot förbundet, förbundet med Israel och genom Israel hela världen. Även om Israel var trolös mot förbundet så ändrade inte Gud sig, och det Jesus gjorde var att han som Messias, tog på sig Israels roll, han uppfyllde förbundet.

Genomgående i boken visar Wright hur vi kommer fel i vår teologi när vi utelämnar Israel och det judiska. Gör vi det tippar det över till ett icke-judiskt sätt att tänka till en platonsk himmel, synd som omoral och frälsning som att Jesus offrades i vårt ställe för att sona en vredgad Gud.